onsdag, 6 maj
Kultur, nyheter och tips för nästa plan.

Dagstidning – Definition, Historia och Fakta

Av Andreas Andersson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Relaterat

Dagstidningar kännetecknas av specifika drag som periodicitet och aktualitet. De paketerar nyheter och åsikter på ett strukturerat sätt för bred publik.

I Sverige har traditionen lång historia, med cirka 150 tidningar idag trots digital konkurrens.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning
Aktualitet Nyhetsfokus
Publicitet Tillgänglig för alla
Universalitet Nyheter från hela världen och samhällsområden
  • Fyra kriterier etablerade sedan 1800-talet, enligt NE.
  • Vanlig utgivning flera gånger i veckan, ofta sex eller sju dagar.
  • Format som broadsheet (600 x 380 mm) eller tabloid.
  • Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
  • I Sverige: minst en gång per vecka per lag.
  • Internationellt: ofta minst två gånger per vecka.
Aspekt Detalj Källa
Definition Sverige Reguljär nyhetsförmedling, minst 1 gång/vecka Wikipedia
Internationellt Ofta minst 2 gånger/vecka NE
Kriterier 4 st: periodicitet m.m. NE
Utgivning Sex- eller sjudagars Wikipedia
Format exempel Broadsheet 600×380 mm Wikipedia
Format exempel Tabloid Wikipedia
Antal i Sverige Cirka 150 idag Svenska dagstidningar
Riktning Allmänpolitisk opinionsbildning Wikipedia

Hur har dagstidningarna utvecklats i Sverige?

Tidiga år på 1600- och 1700-talet

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första, senare omdöpt till Post- och Inrikes Tidningar.

Första tidningarna

Ordinari Post Tijdender startade 1645 och fokuserade på postnyheter, enligt Språktidningen.

Antalet ökade under 1700-talet. 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen.

Växten på 1800-talet

Pressen expanderade starkt på 1800-talet och påverkade demokratiseringen. Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Data från 2006 visar Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) med 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) hade 326 000 exemplar.

Varifrån kommer ordet dagstidning?

Etymologi

Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och betyder tidning som utkommer dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning, enligt Wiktionary.

Ursprung av ’tidning’

”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte periodicitet. Källa: Janolof Bengtsson.

På engelska heter det ”daily newspaper”, enligt Cambridge Dictionary.

Vilka är de viktigaste milstolparna i svensk tidninghistoria?

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
  2. 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
  3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga.
  4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
  5. 1864: Dagens Nyheter startar.
  6. 1867: Helsingborgs Dagblad.
  7. Idag: Cirka 150 dagstidningar kvar.

Vilka fakta är etablerade och vad är oklart om dagstidningar?

Etablerad information Ooklart eller äldre data
Definition och fyra kriterier sedan 1800-talet Aktuella upplagor (data från 2006)
Historiska milstolpar från 1645 Exakta nutida antal läsare
Etymologi belagd 1780 Jämförelse med andra länders aktuella siffror
Cirka 150 tidningar i Sverige idag Framtida påverkan från digitala medier

Vad är dagstidningars roll i samhället idag?

Svenska dagstidningar har relativt höga upplagor internationellt trots minskande läsare. De strukturerar information och åsikter för allmänheten.

Minskande trend

Trots konkurrens från TV och internet behåller de stark position, men läsarantalet minskar.

Vilka källor ligger bakom informationen om dagstidningar?

Dagstidning definieras som skrift med reguljär nyhetsförmedling minst en gång per vecka i Sverige.

Ytterligare fakta från NE, Språktidningen och Wiktionary bekräftar kriterier och etymologi.

Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning

Dagstidningen är en periodisk nyhetskälla med rötter i 1600-talet, präglad av fyra kärnkriterier. Sverige har cirka 150 sådana publikationer, med historiska ikoner som Dagens Nyheter. Ordets ursprung ligger i fornsvenska nyhetsbetydelse.

Behöver en dagstidning utkomma dagligen?

Nej, i Sverige räcker minst en gång per vecka enligt lag. Dagligen är vanligt men inte krav.

Vad skiljer broadsheet från tabloid?

Broadsheet är större, cirka 600 x 380 mm. Tabloid mindre format. For mer information, se Australiainsight.

Hur många dagstidningar finns i Sverige?

Cirka 150 idag, trots medieutveckling.

Vilken var Sveriges första dagliga tidning?

Dagligt Allehanda 1776.

Vad betyder ”tidning” etymologiskt?

Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.

Har svenska dagstidningar höga upplagor?

Relativt höga jämfört med andra länder, trots nedgång.

Vilka är de fyra kriterierna för dagstidning?

Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.


Författare

  • Jag skriver för att göra det lättare att välja rätt. Jag sammanfattar det viktigaste, visar vad som skiljer alternativen åt och undviker onödigt fluff. Innehållet uppdateras när förutsättningarna ändras. Om du ser något som saknas, tipsa mig gärna.

Se också