Stavas månader med stor bokstav? Liten bokstav i svenska

De flesta som skriver på svenska har någon gång tvekat: heter det ”i juli” eller ”i Juli”? Särskilt den som läser mycket engelska eller arbetar i en internationell miljö kan börja skriva stor bokstav av gammal vana – trots att svenska språket har en klar regel. Enligt Språkrådet ska namn på veckodagar och månader alltid inledas med liten bokstav i svenskan. Här reder vi ut varför, med officiella källor som grund.

Månader i svenska: liten bokstav ·
Veckodagar i svenska: liten bokstav ·
Månader i engelska: stor bokstav ·
Officiell källa: Språkrådet ·
Vanligt misstag: påverkat av engelska

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan svenska och engelska skrivregler för månader och veckodagar.

Är månader en stor bokstav?

Nej, i svenskan inleds alla månadsnamn med liten bokstav. Falkblick Kommunikation, som citerar Språkrådet, sammanfattar regeln kort: ”Namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan.”

Regler för månader i svenska

Grundregeln är enkel: eftersom månader är en typ eller sort – inte ett egennamn – skrivs de med liten bokstav. Du skriver alltså ”vi ses i juni”, inte ”Vi ses i Juni”. Samma sak gäller för alla tolv månader: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december.

Enligt iKlartext ska tidsuttryck som ”måndag” och ”juni” alltid skrivas med liten bokstav. Myndigheternas skrivregler, publicerade av Regeringen år 2009, bekräftar att beteckningar som art, sort och tidsuttryck ska ha liten bokstav.

Jämförelse med engelska

I engelskan gäller motsatt regel: månader skrivs med stor begynnelsebokstav. Du skriver alltså ”We meet in July”, medan den svenska motsvarigheten är ”Vi ses i juli”. Det är denna skillnad som ofta leder till misstag bland svenskar som läser och skriver mycket på engelska, enligt Falkblick.

Enligt Ordkollen.se gäller samma princip i de nordiska språken. I både norska och danska skrivs månadsnamn med liten bokstav, precis som i svenska. Språkrådet i Norge anger uttryckligen: ”Måneder skal skrives med liten forbokstav. Det riktige er altså 1. juli.”

Skriver man veckodagar med stor bokstav?

Nej, veckodagar skrivs med liten bokstav i svenskan – precis som månader. Falkblick betonar att detta är en av de vanligaste felkällorna bland svenskar, särskilt den som är van vid att läsa engelska texter.

Exempel på veckodagar

Svenska veckodagar skrivs så här: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag. Oavsett om de kommer i början av meningen eller mitt i en mening gäller samma regel – liten bokstav.

Undantaget är om veckodagen är en del av ett egennamn, till exempel om du hänvisar till ”Midsommarafton i år infaller på en fredag” eller ett evenemang som ”Sista fredagen i juli”.

Vanliga misstag

Många svenskar skriver stor bokstav i veckodagar på grund av engelskt inflytande, enligt Falkblick. I engelskan är regeln den motsatta: veckodagar skrivs med stor bokstav, till exempel ”Friday” och ”Sunday”.

En annan bidragande faktor är autokorrigering i ordbehandlare. Språkrådet noterar att autokorrigering ofta lägger till stor bokstav efter punktum, vilket kan förstärka vanan att skriva veckodagar med versal.

Är Valborg med stort V?

Valborg skrivs normalt med liten bokstav – om det inte används som ett egennamn. Här finns en viktig distinktion som förklaras i iKlartext.

Valborg och andra högtider

De flesta svenska högtidsnamn skrivs med liten bokstav: midsommar, valborg, jul, nyår, påsk. Undantaget är om högtiden är en del av ett officiellt namn eller används som hälsning. Du skriver alltså ”Vi firar midsommar i juni” och ”God jul önskar vi”, men ”Midsommarfirande på torget”.

Enligt iKlartext gäller principen att tidsuttryck och högtidsbenämningar som typ-begrepp skrivs med liten bokstav. Endast när de är en del av ett egennamn eller en officiell rubrik används versal.

Datum för Valborg

Valborg firas den 30 april, och om den infaller på en helgdag flyttas firandet till lördagen den 1 maj. Detta är fastlagt sedan 1950-talet och är en praktisk regel snarare än en språkregel.

Denna regel påverkar dock inte skrivreglerna – Valborg skrivs fortfarande med liten bokstav i de flesta sammanhang.

Är midsommar med stor bokstav?

Midsommar skrivs med liten bokstav – precis som de flesta andra svenska högtidsnamn. Undantaget gäller om midsommar är en del av ett officiellt namn eller används som bestämning i ett annat ord.

Midsommar och jul

Som typ-begrepp: midsommar, midsommarafton, midsommardagen, jul, nyår, påsk – alla med liten bokstav. Som del av ett namn: Midsommarfirande, Midsommarrock, Julbord.

Noterbart är att hälsningsfraser som ”God jul” traditionellt skrivs med liten bokstav om det inte är en direkt hälsning i brev eller meddelande. Enligt iKlartext rekommenderas liten bokstav i de flesta fall.

God Jul eller god jul?

Som hälsning i ett brev: ”God Jul och Gott Nytt År” är vanligt. I löpande text däremot: ”Vi önskar god jul och gott nytt år.” Evas skrivskola förklarar att regeln hänger samman med huruvida uttrycket fungerar som en fristående rubrik eller som en del av en mening.

Vad stavas med stor bokstav?

Stor bokstav används i svenskan i tre huvudsakliga fall: i början av meningar, i egennamn och i officiella titlar. iKlartext sammanfattar grundregeln: ”Använd stor bokstav i början av meningar och namn. Använd liten bokstav i början av alla andra ord.”

Generella regler

Stor bokstav i svenskan gäller för:

• Egennamn: Stockholm, Sverige, Maria, Norrström
• Politiska partier: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet
• Officiella titlar i direkt anslutning till namn: Professor Lindqvist, Doktor Eriksson
• Början av meningar
• Efternamn och attribut i flerordiga namn: Regeringen noterar att i flerordiga namn har bara första ordet stor bokstav

Undantag för svenska

Svenskan använder versaler mer sparsamt än många andra språk. Jämfört med tyskan, där nästan alla substantiv skrivs med versal, nöjer sig svenskan med de fallen som listas ovan.

Enligt Evas skrivskola är Språkrådets handbok ”Svenska skrivregler” den auktoritativa referensen för alla frågor om versalanvändning.

Svenskans sparsamma versalanvändning är alltså regel, inte undantag – något som ofta överraskar den som lärt sig skriva på andra språk.

”Regeln är enkel: namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan.”

— Falkblick Kommunikation (språkkommunikatör)

”Måneder skal skrives med liten forbokstav. Det riktige er altså 1. juli.”

— Språkrådet (Norge)

Två språkmyndigheter, två identiska besked. Falkblick sammanfattar tonen i sin artikel med ett talande: ”Nej, nej, nej…”

För den som skriver på svenska finns alltså en tydlig regel att följa. Månader och veckodagar med liten bokstav – oavsett var de står i meningen. Det som kan förvirra är engelskans motsatta konvention, men medvetenhet om skillnaden är ofta tillräckligt för att undvika misstaget. Och skulle autokorrigeringen ändå lägga till en versal, är det bara att rätta till: juli, inte Juli. Lördag, inte Lördag.

För den som regelbundet växlar mellan svenska och engelska kan det vara värt att notera att svenskans sparsamma versalanvändning faktiskt är regel, inte undantag. Enligt Evas skrivskola använder svenskan versaler mer sällan än både engelska och tyska – något som ofta överraskar den som lärt sig skriva på andra språk.

Relaterad läsning: Stor eller liten bokstav i namn på veckodagar och månader · Månad med stor eller liten bokstav

Språkrådet rekommenderar liten bokstav för månader som januari, en regel som Saklinjens versalguide för månader också betonar i jämförelse med engelska.

Vanliga frågor